tisdag, juni 06, 2006

Lite lite poesi

För mycket tankar det enda som går att pubba är dikterna.

Håll till Godo

Som att jag koliderar mot världen

Du vet känslan av att må så illa
att det enda man vill är att dö
(Den känner jag varje dag)

Du vet känslan av att frysa
så mycket att inte ens en bastu kan värma
(Det känner jag varje dag varje timme)

Du vet känslan av att ha tårar i ögonen
som nästan svämmar över
(Det känner jag varje dag varje timme varje minut)

Du vet kanske inte men känslan av att krossas
som en såpbubbla som färdats för länge
och koliderar mot världen
Det är ungefär så jag känner

Som att jag koliderar mot världen
för att jag glömmer bort att andas

Såpbubbelskimmer och krossat hjärta för jag glömmer bort
att andas

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

Hjärtpålster


Det handlar om mig
Du är med på ett hörn
ett stort hörn dock

Tankarna vandrar sin egna väg nu
de struntar i murarna jag byggt upp
tack vare dig älskling
Är murarna tätatde och lagade varje gång
men nu har tankarna tagit sig förbi
grävt sig djupt in, djupt under huden
in i min själ (som är lagad med plåster med hjärtan på)
De viskar:
Hejdå (och kom aldrig tillbaka) tjocka lår, hemska mage och feta rumpa.
Och åh vad jag vill och åh vad jag ska!


De viskar:
Välkommen och hej (och stanna alltid föralltid vid min sida) lår smala som underarmar, mage med tydliga revben, nyckelben som du kan spela på nätterna när jag drömmer om ännu smallare kropp, rumpa med tydliga sittben det ska göra så ont att jag aldrig ska klara av att sitta

och sen så bönfaller ni mig att inte lyssna...

Men ni förstår inte

rösterna viskar inte, de skriker och sjunger tills det hår hål på mina trummhinnor
Och de går inte laga dem mer, inte ens med hjärtpålster



Jag vill att du ska bli stolt över mig
att dina ögon ska se mig som det vackraste på jorden

och jag vet att du älskar mig nu också
men tänk hur mycket mer du kan älska hela mig
om jag blir mindre.

tänk vad mycket mer du skulle älska mig om du fick räkna mina revben på natten
och hålla din hand på mina bröst som inte längre finns
och tänk vad underbart att räkna mina andetag för får jag leva mitt liv nu skulle vartenda andetag verkligen vara för dig
om du fick fylla groppen vid nyckelbenen med kyssar
och du kunde stå bakom mig med händerna på mina höftben och höra mig skratta och viska "Tack älskling för att jag får mår bra nu"

Jag vet att ni slutar tro snart
men jag kan glädje era själar med:
Jag tror inte på mig själv heller

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

Det är jag som måste leva

Det är min färd jag måste färdas
Min tid jag måste ta
Det är mina tankar jag måste tänkta
Mina ögon som måste se

Om inte min färd färdas
Och inte min tid ta
Om inte mina tankar tänks
Och inte mina ögon ser
Om inte jag andas

Vem ska då se mig?






Tobias Tobias jag älskar dig!

Inga kommentarer: