Ont i magen

Och jag hatar de här dagarna...

Jag känner mig både hungrig och illamående.
Och jag vet att det går över om ett par dagar men det är lika jobbigt jämt ändå.

Och så är jag rädd för imorgon. Frukost vid 8, lunch i matsal, gah jag kommer aldrig palla, men men S och jag får lösa det här utan inblandning av resten.
Jag ska nog ta med mig en lite flaska fun light och pimpla eftersom jag inte kan dricka vatten.

Magontet blir inte bättre av att jag idag pillat i mig en drick yoghurt, ett halv paket flingor med mjölk och sen bara godis och lantchips ingen ordentlig måltid idag alltså.
Inte bra inte bra, och nästa vecka är det fotbollsskolan och tobbe jobbar sent.

Men jag ska iaf inte bo hos mamma hela tiden.

Måndag Sova hemma
Tisdag Träning, mat på stan, sova mamma
Onsdag Äta och sova mamma
Torsdag Sova hemma
Fredag Sova hemma

Alltså blir mor glad iaf en dag :)
Hon var inte så glad på mig efter förra helgen...
Men det är en annan historia.



Titanic visas på TV och jag som är så där äckligt sentimetar nu för tiden börjar nästa gråta. Jag minns när jag såg den för första gången i klassrumet i sjätte klass. Alla tjejer grät när Jack sjönk och jag och övriga killar aploderade... Hemskt kanske men grejen är att ingen av oss viste historien och tjejerna som desutom hatade mig och jag hatade dem så jag vill hämnas :P, men ja sen blev vi utskälda..
Men varför börjar jag nästan gråta nu då? Inte för att huvdpersonen dör utan snarare för hur vacker filmen är, musiken (gah min lillesyster spelar den på piano och jag smälter) hur vackert den är filmad och historien är hemsk.
Jag sökte på Titanic på google och hittade den här sidan här hittar man ALLT om historien bakom filmen och om sjävla skeppet, förstå att det bara var 2223 passagerare och bara 706 överlevande.
Gå in på sidan och förundras över Titanic

Nu gråter min pojke så nu måste jag gå.

Ha de gôtt.